Historiens vingslag          Historiens vingslag

Mormorsmor Karolinas byrå, som den såg ut när jag fick den

Min mormorsmor Karolina, född på 1870-talet, fick denna byrå med sig, när hon som tolvåring flyttade hemifrån för att arbeta som piga. Hennes bror hade byggt den åt henne, för att hon skulle ha någonstans att ha sina saker.

Byrån blev kvar på gården även sedan hon slutat sina dagar, och kommande generationer hade glädje och nytta av den. Med tiden blev den sliten och  och hamnade så småningom i uthuset. Där for den illa både av omild behandling och vädrets makter. När jag kom över den var man faktiskt på väg att bränna upp den.

Det tog ett tag att fixa till den. Skrapa färg, (tänk vad färg kan sitta fast när man ska ha bort den) laga, limma, plugga, slipa och måla och till sist nygamla beslag. 

Den gamla byrån har fått en ny chans, och kommer nog att hålla till några generationer till om vi har tur.

Lagad och ommålad

Väl värt laga gammalt och kärt

I den slit-och slängtid vi lever i nu, så tycker jag att det kan vara nog så viktigt att ta vara på det gamla också. Det behöver inte alltid vara "fina" möbler, designade av kända personer, för att dom ska ha ett värde.

Mormorsmor Karolinas byrå är byggd av ganska grovt virke, med hjälp av enkla handverktyg. Något stort ekonomiskt värde finns inte, men jag ser något annat. Jag var själv inte född när Karolina dog, så jag fick aldrig lära känna henne, men vår mamma som tyckte mycket om sin mormor berättade med glädje om henne.

Så för mig kommer alltid Karolinas byrå påminna mig om vår mamma.